Nördar mig lite. Chattar med Angi samtidigt som jag kollar igenom mina föredetta bloggar efter söta inlägg till henne. Så därför tar jag mig i kragen och förklarar för alla vad denna människa betyder för mig här och nu, en gång för alla.

Angelina och jag träffades första gången för mååånga år sedan, hon var kanske 15-16 (?) och vi spelade spel tillsammans. Hon fuskade. Jävla svin. Efter det sågs vi inte på några år men i början på 2007 (tror jag) började vi umgås. Vi sågs i princip varje dag, även om det bara var i några minuter. Vi pratade jämt. Om allt. Vi gjorde allt. Med varandra. Jag hade många svåra perioder i mitt liv men bara genom att veta att hon alltid fanns där gjorde allting tusen gånger lättare. Hon var och kommer alltid vara min solstråle. Min solstråle med världens bästa axel att gråta på, att hänga och klänga på när livet suger. Men också världens bästa vän att dela glädje med.

Det kom en period i livet där vi hade skilda åsikter. Där hon ansåg att jag gjorde fel och det blev väldigt sura miner mellan oss, vi hade en period där vi inte pratade alls. Men jag kommer aldrig glömma den kvällen då vi satt utanför ditt hem, vi pratade om ALLT, igen, som vanligt. Det blev helt enkelt vi igen. En av de bästa stunderna i mitt liv? Ja, utan tvekan!

Du var en av de få som fanns där för mig under min jobbigaste tid i livet. Du är den enda som vet allt som hände under den perioden och du var den viktigaste för mig, för du träffade mig alltid, oavsett tid på dygnet, oavsett vilka dumma tankar jag hade, oavsett vad jag planerade att göra. Du gjorde allt för mig. Jag hoppas att du vet att jag alltid kommer göra allt för dig. Jag har sett dig skratta och gråta, älska och hata. Jag har sett Dig. Den du verkligen är.

Du är värd guld min fina trötter. Och som jag skrev i ett inlägg i min gamla blogg så ska vi vara vänner tills döden skiljer oss åt. Och helst efter det också! I el lo vi i jooo <3